Möt Olof Regnell, forskare vid Lunds universitet och egen företagare, med stort intresse av kvicksilver i alla dess former. En fot i forskarvärlden och den andra som konsult gör det möjligt att använda den senaste forskningen i pågående utredningar och frågeställningar. Två världar möts, vilket ofta är nödvändigt i arbetet med förorenade områden.
Vad var det som fångade ditt intresse för just kvicksilver?
Tror att det hade att göra med att mätningar utförda tidigt åttiotal visade att fisken i en sjö jag brukar fiska i innehöll höga kvicksilverhalter, trots att direkta utsläpp av kvicksilver till sjön aldrig förekommit. Eftersom många intressanta processer påverkar kvicksilvrets förekomstformer och bioackumulerbarhet var det sen svårt att lämna fältet.
Hur ser en vanlig dag ut på jobbet?
Jag kommer in i olika perioder beroende på hur arbetssituationen ser ut. I lugna lägen börjar jag ofta läsa om något jag inte riktigt har förstått men tror kan vara viktigt att förstå.
Hur kom du i kontakt med förorenade områden och vad var det som fångade ditt intresse?
Min första kontakt med praktiskt miljöarbete var genom Svartsjöprojektet. Som jag minns var det Gudrun Bremle som ordnade kontakt med Tommy Hammar på Kalmar länsstyrelse. Detta projekt liksom, andra som jag har deltagit i, har varit mycket intressanta och givande.
Vilka vinster ser du i att kombinera forskning med praktiska exempel i pågående projekt och utredningar?
Detta är en viktig fråga som inte är helt enkel att besvara. En sak är naturligtvis samfinansiering. En annan sak är att förorenade miljöer kan erbjuda goda möjligheter att bedriva intressanta studier. Mycket hänger på frågorna som ställs och om dessa är relevanta både för forskning och för möjligheten att vidta rätt åtgärder för att skydda miljön. Tror även att föreskrivna sätt att bedriva undersökningar av förorenade områden riskerar att leda fel om de inte kompletteras med nytänkande.
Är det någon särskild fråga inom ditt specialområde som intresserar dig just nu, och varför?
Mitt fokus har legat på kvicksilvrets miljökemi. På senare tid har jag blivit intresserad av kvicksilvrets effekter på insjöfisken. Generellt sett har kvicksilverhalterna i insjöfisken minskat, men det finns anledning att befara att även selenhalterna har sjunkit på grund av minskad atmosfärsdeposition. Det är välkänt att selen skyddare mot kvicksilvrets skadeeffekter och flera studier tyder på att även låga kvicksilverhalter kan vara skadliga för fisk om upptaget av selen är otillräckligt. Ett annat område är fiberbankar. Om de bryts ner av mikroorganismer finns risk att stora mängder miljögifter frigörs som i dagsläget ofta ligger begravda under renare fiberlager. I dagsläget finns inga uppgifter på hur fort nedbrytningsprocessen sker. Troligen varierar detta och beror på fiberns egenskaper och de förhållanden som råder där fibern ligger.
…å till sist, hur tycker du man kan utveckla samarbetet och kontaktytan mellan Universitet och Högskolor med branschen?
Också en svår fråga. Det krävs nog riktade insatser och personer som är specialansvariga för att etablera kontakt mellan dessa världar. En viktig sak är att argumentera för att båda världar vinner på samarbete.
 |
Kort om Olof Vem är Du? Åldersmässigt är det snart dags att gå i pension men min nyfikenhet finns kvar. Jag gillar att hitta mönster i saker, vilket ibland kan leda till vad som kan uppfattas som övertolkningar av data. Det gäller att tydligt ange gränsen mellan spekulation och fakta. Ett devis som passar min läggning och som kan utnyttjas som försvar för min verksamhet är att det aldrig är för sent att ge upp. Utbildning: Filosofie doktor i ekotoxikologi, Lunds universitet. Bor: i Lund men tillbringar mycket tid i Blekinge från sjö till skärgård. Familj: Gift med Vera och har sönerna Fredrik (21) och Michael (18). Favoritmat: Triangiastekt fjällröding med salt och citronpeppar serverad med pulvermos med mycket smör. Gör helst på din lediga tid: Fiske, fjällvandring, Youtube, blixtschack, lyssna och se på samspel (tips: https://www.youtube.com/watch?v=zQQ1hCJKtFg). |