Intervju med David Hagerberg

posted in: Intervjuer

Hur kom du i kontakt med förorenade områden första gången?
Att där kan finnas föroreningar i mark och vatten har man väl alltid haft med sig. Första gången jag tänkte mig att arbeta med det var när jag läste min grundutbildning (agronom). Det var på 90-talet och där var stora förhoppningar att skapa genmodifierade mikroorganismer som skulle bryta ned alla föroreningar som fanns.

Vad var det som fångade ditt intresse att arbeta med förorenade områden?
Jag är markbiolog och skulle egentligen syssla med markekosystem i åkerjord. Där fanns inte så mycket arbete på den fronten mer än forskning. Att gå över till förorenade områden och titta på ekotoxikologi och biologisk nedbrytning kändes som att jag kunde få göra någon påtaglig nytta.

Vad har du tyckt varit roligast i din yrkeskarriär hittills?
Jag fick möjlighet att åka på en lite konferens i Wien 2016 (CSME – Contaminated Site Management in Europe: Sustainable Remediation and Management of Soil, Sediment and Water). Den är rätt liten men samlar ett intressant gränssnitt av bransch, myndigheter och akademi från olika europeiska länder (främst de västra). Något jag speciellt kommer ihåg är ett föredrag som illustrerade problem med projektledning i in situ-projekt och hur mycket klargörande kommunikation som krävs mellan beställare, entreprenör och tillsynsmyndighet för att undanröja dem.

Jag fick också förmånen att projektleda riskbedömning, åtgärdsutredning samt framtagande av underlag för riskvärdering av en PCB-förorenad våtmark för ett par år sedan. Det var intressant eftersom även fanns ekonomiska risker förutom föroreningsrisker att ta hänsyn till. Dessutom behövde vi ta hänsyn till att vissa åtgärder krävde tillstånd för vattenverksamhet. Det var roligt att komma fram till en lösning, men jag missade att besöka själva utförandet av åtgärden tråkigt nog.

När det kommer till din yrkesroll, hur ser en arbetsdag ut för dig?
Jag sitter framför min skärm, skriver, räknar och talar i ”telefon”. De flesta arbetsuppgifterna handlar om att upprätta utredningsplaner, tolka resultat och skriva ner bedömningar. Sedan handlar det mycket om att tala med folk, samla information, diskutera lösningar och svara på frågor. Alldeles för sällan får jag dra på kycklingdräkten och gå ut i fält.

Nätverket har ju fyllt 20 år, vad är ditt roligaste minne från Renare Mark?
Går inte att välja ett! Jag var med på studieresan till Danmark 2007 när jag just gått från forskarvärlden till konsultvärlden. Vi besökte bland annat Keminovahullet och de fruktansvärda sanddynerna vid Esbjerg, Jag har sedan följt utvecklingen av de objekten under min karriär – de ’r väldigt lärorika. Jag kände inte en kotte som var med på den resan, men vartefter tiden gått har jag lärt känna fler och fler av dem som var med och drack amerikanskt årgångsöl.

Vårmötet 2015 på Arlanda blev jag inbjuden till en liten vidsidanavaktivitet som RGSNordic genomförde. Där fick jag se att de genomfört en pilotstudie vid kv. Renen i Varberg där injekteringsområdet sammanföll med en geofysisk anomali som vi inte kunnat förklara. Det blev fröet till FoU-projektet MIRACHLE som studerat möjligheten att följa in situ-behandlingar med hjälp av geofysik.

Och så självklart Sundsvall 2011 när Lars Barregård föreläste om hur mycket pengar vi slängde ut i våra bidragsprojekt utifrån hur fruktansvärt lite risk de åtgärdade. Det var då Mikael Stark (SGI) och Helena Fürst (då NV) stod och hoppade i bänkarna av upprördhet. Vidare tog en av mina exjobbare hem årets examensarbete det året. Är det inte dags för Sundsvall snart igen?

Har du siktat in dig på att delta vid något av Renare Marks event till hösten?
Jag har knappt börjat jobba efter semestern. Mötet 17/11 (Nya riktlinjer…) är av stort intresse.

Till sist…

Vad tycker du är branschens största utmaning just nu och hur kan Nätverket Renare Mark bidra till förbättring?
Vår verksamhet är i nuvarande lagrum alldeles för snuttiferad. Vi skulle behöva prioritera åtgärder utifrån stora grepp som rimliga föroreningsbelastningar till hav- och grundvatten, planering av markanvändning utifrån miljötekniska egenskaper och sammantagen bedömning av föroreningsdos från all allmän verksamhet så vi vet var vi egentligen borde sätta in stötarna mot exponering av föroreningar. Det blir lätt silande av mygg och nedsväljning av kameler och det är svårt att lösa det med vettiga omfattningar på undersökningar när huset är sålt och vägen byggd innan grävskoporna ens är på plats. Jag tycker vi ska satsa mer och mer på workshops. Vi är vana att höra på föredrag om hur vi ska göra, men vi skulle behöva diskutera mer inom branschen och då även få med problemägare och byggentreprenörer.

 

 

Vem är du? David Hagerberg
Bor: Alestad utanför Sjöbo
Familj: fru och ett hemmaboende barn, 6 hästar, 14 katter och 70000 bin.
Favoritmat: Surströmming (har inte fått tillåtelse äta det på flera år nu)
Gör helst på din lediga tid: Klappar på hästar, pysslar om bin och fixar i trädgården.