Tillfälliga upplag, äldre deponier, långsiktighet och lakvatten

I Sverige är gamla deponier ett stort problem då de ofta upptar värdefull mark, sprider föroreningar och i många fall är svåra och mycket kostsamma eller rentav omöjliga att undersöka och sanera.  Deponier i drift har förvisso tillstånd enligt en mer modern lagstiftning men kan ha sina utmaningar med bland annat lakvatten, därtill kan avståndet till närmaste deponi vara långt. Deponering är heller inte lösningen till all masshantering varför det har uppstått ett behov att kunna hantera både ”rena” och ”förorenade” massor i tillfälliga upplag och mellanlager i samband med olika byggnationer eller infrastrukturprojekt. Vad gäller egentligen?

Under en heldag får vi veta mer om hur en provtagning på en deponi går till, hur farlig deponigas är, vilka åtgärder som är lämpliga samt vad en deponi kan användas till efter att den är avslutad. Utöver det också en rejäl genomgång av regelverket kring lagring av massor.

Program (uppdaterat 190905)

Presentationer:
Undersökning av äldre deponier med geofysiska undersökningar – Mats Svensson, Tyrens
Deponigas i gamla deponier – vad gör vi åt det? –  Åsa Kolmert, Sweco
Satsning på lakvatten, täckning, naturvård och klimatutsläpp i Lunds kommun, del 1 – Teresia Reuterswärd Wengström, Melica
Satsning på lakvatten, täckning, naturvård och klimatutsläpp i Lunds kommun, del 2 – Stefan Bydén, Melica
Juridiken kring tillfälliga upplag – Ulrika Sundin Bonnedahl, Umeå kommun
Vilken betydelse har den magiska tidpunkten 1.7.1969 vid bedömning av ansvaret för äldre deponier? – Mårten Bengtsson, Advokatfirman Åberg & Co
Deponiåtervinning, pilotförsök med urgrävning av biocellreaktor – Eric Rönnols, Rönnols Miljökonsult AB
Efterbehandling av deponier, vilka åtgärder är lämpliga för olika fall utifrån identifierade risker – Peter Flyhammar, SGI